Inspirationsafton med Annelie Pompe

Plats: Biograf Grand, Stockholm, Sverige
Tid: 1 kväll under september månad.

Låt dig inspireras! var Ola Skinnarmos lockande ord då han bjöd in till denna föreläsningskväll med Annelie Pompe. Och inspirerande blev det onekligen då Annelie berättade om sina äventyr som gjort henne till den människa i världen som varit både högst och djupast. Vi fick höra om hennes Everstbestigning och hennes upplevelser från fridykningsmästerskap.

Det var Expeditionsresor och Noshörningen som arrangerade denna afton så vi fick även ta del av deras erbjudanden om resmål bl.a. till Kilimanjaro.

Tack för en trevlig och inspirerande kväll i ett höstfriskt Stockholm!

127 timmar

Foto: imdb.com

Engelsk titel: 127 Hours
Regi: Danny Boyle
Sverigepremiär: 2011

Nu har jag sett filmen 127 timmar vilken är baserad på Aron Ralstons bok Vilja av sten. Regissören Danny Boyle, även känd för filmen Slumdog Millionaire, återger Arons själupplevda överlevnadsäventyr i Amerikas vildmark. Aron fastnar med sin högerarm nere i en canyon och en kamp på liv och död utspelar sig under fem långa dygn. Jag tycker regissören gör boken rättvisa på ett mycket kreativt vis och rekommenderar er att gå och se filmen som både är spännande och tankeväckande.

K2 - På liv och död

Foto: adlibris.com

.

Författare: Fredrik Sträng och Per Johnsson

Förlag: Bokförlaget Forum, 2009

ISBN: 9137135031

.

Jag har nu läst en av mina fina julklappar; Fredrik Strängs gripande bok om en klättring på berget K2.

Sommaren 2008 ämnade ett antal expeditioner bestiga det ökända berget. Boken beskriver vad klättraren Fredrik Sträng och hans vänner upplevde, hela vägen från dröm och planering till svåra val och förödelse. Tragiskt nog slutade äventyret i en av klätterhistoriens största katastrofer.

Boken är både informativ och spännande med sitt målande språk och gripande innehåll. Berättelsen får mig att undra vad som driver en människa till att utmana livet på detta vis. När sista sidan är läst tycker jag mig, trots katastrofen, dock finna svaret på min fråga.

Jag rekommenderar Er att läsa denna bok, samtidigt som jag respektfullt sänder mina tankar till samtliga berörda i denna händelse.

Vilja av sten

Foto: cdon.com

.

Författare: Aron Ralston
Förlag: Bra Böcker AB, 2005
ISBN: 9789170024412
Engelsk titel: Between a Rock and a Hard Place

Boken är skriven av bergsklättraren Aron Ralston som år 2003 blev tvungen att själv amputera sin arm ute i ödemarken efter att han blivit fastklämd av en sten. I boken beskriver Ralston sina fem dagar som fastklämd i USA's vilda western varvat med diverse, stundtals galna, vildmarksäventyr från sitt liv som klättrare, vildmarksguide och livsnjutare.

Berättelsen vittnar om hur fascinerande mycket den mänskliga kroppen klarar av om den rätta viljan finns. Den fysiska och tekniska aspekten av äventyret beskrivs detaljerat. Dessutom berättas om den andliga sidan av överlevnad som så många människor i en extrem överlevnadssituation fått erfara. Boken bjuder både på spänning och inspiration.

Vänligen se mer på vår nya hemsida jonasvildmark.com

Sånfjället

.

.

.

Plats: Sånfjället, Härjedalen, Sverige
Koordinater: Lat: 62.28447, Lon:13.54070

Tid: 1 dag under juli månad

Gröna kartan: 173A Sånfjället

.

På vägen hem från ett besök hos en god vän i Östersund får jag ett akut behov av fjällvyer. Därför tar jag vägen förbi Vemdalen och Hede, parkerar Jeepen vid fjällfoten, snörar på mig kängorna och vandrar upp över det 1277 m höga fjället och ned i Sododalen. Den blöta och hårda vinden gör att jag är ensam på fjället och kexchokladen smakar extra gott då jag värmer mig i dalens nödstuga. Nere i dalen ligger temperaturen på +11°C. Under min nedstigning lättar vinden och det enda jag hör är gökens rop som sprider ett lugn i den magiska miljön. Efter fyra timmar och en mils vandring sätter jag mig åter i min bil och fortsätter söder ut, nu med ett extra stort harmoniskt leende på mina läppar. För mer information om Sånfjällets nationalpark besök gärna Länsstyrelsen i Jämtlands hemsida.

Välkommen att läsa om Jonas Vildmark Bushcraftcenters kurser i  Bushcraft - Överlevnad - Jägarexamen - Motorsågskörkort 

In English

I kanot längs Black Canyon

Foto: H. Lück

.

.

Foto: H. Lück

.

Foto: H. Lück

.

Plats: Black Canyon, USA

Tid: 4 dagar under oktober månad

.

Vi är ett glatt gäng som bilar 6 timmar nordväst från Tucson upp till Staten Arizonas hörn som gränsar till Nevada. Vi sjösätter våra kanoter och paddlar uppströms längs Coloradofloden genom Black Canyon som är en förlängning av Grand Canyon med Hooverdammen som avdelare. Under helgen stryper man flödet från dammen vilket gör det överkomligt att paddla uppströms, i jämförelse med vardagarnas krav på ett större el-genererande flöde på vattnet. Efter en dags krävande kamp mot flodens krafter slår vi läger, halvvägs framme vid Hooverdammen. Vi behåller vår lägerplats även dagen därpå och fortsätter upp till Hooverdammen som vilken är en mäktig syn, speciellt sett från en liten kanot. Det är även intressant att se byggnationerna av den ännu ej färdiga bron som kommer löpa parallellt med dammen. Då och då gör vi små strandhugg och vandrar upp och klättrar i bergen där vi får uppleva exotiska miljöer. Ett avslappnande och uppskattat inslag under denna tripp är de varma källorna med mycket varmt vatten som strömmar ur berget på olika ställen. Vi hittar även en ”bastugrotta”, en lång grottgång som löper in i berget. Där inne är det mörkt, fuktigt och mycket varmt. Flodens klara vattnet är kallt vilket ger en ovanligt låg temperatur under våra nätter i Black Canyon. Den sista dagen packar vi ihop vårt läger och beger oss nedströms tillbaka till vår bil. Det djurliv vi fått uppleva på nära håll under denna tripp är bergsgetter, fisk och ett rikt fågelliv. Jag är mycket tacksam för att ha fått denna vackra naturupplevelse, bra väder och glada reskamrater.

Vänligen läs mer på vår nya hemsida jonasvildmark.com 

In English

Haigler Creek

.

.

.

.

.

Plats: Haigler Creek, Tonto National Forest, USA

Tid: 4 dagar under september månad

.

Det är en het fredag i september och min stora expeditionsryggsäck är nu omsorgsfullt packad. Jag kastar mig på min longboard och rullar ner till mötespunkten i Downtown Tucson, där jag sluter upp med mina reskamrater. Vi har tränat tillsammans inför denna tripp under en tid och har lärt känna varandras egenskaper mycket väl vid det här laget. Vi är åtta personer i gruppen som skall korsa den otillgänglig canyonen Haigler Creek. Vanen mullrar iväg i nordostlig riktning, klockan visar 15:00. Stämningen är på topp och vi är alla förväntansfulla inför vårt stundande vildmarksäventyr. Efter sex timmars slingrande längs småvägar, allt längre ut i ingenstans, når vi vårt första delmål, Hellsgate Wilderness, Tonto National Forest, Arizona. Det har redan hunnit bli kolsvart ute i skogen så pannlampan får hjälpa till att bädda fram sovsäcken för en vacker natt under stjärnorna. Schakalerna ylar mig till sömns och i morgon väntar en tidig start!

Stekande sol och svalkande vatten
Efter frukost och en sista packningsrationalisering inom gruppen, säger vi farväl till vanen och dess förare som skall möta oss på andra sidan canyonen om några dagar. Redan från start lämnar vi allt som kan liknas vid stigar och tar kompassriktning genom ett snårigt parti för att komma till vattendraget som vi skall följa. Haigler Creek är en del av Tonto Creek och är en flod, i en dalgång, som skiftar mellan å och kanal. Eftersom det område vi sakta tar oss fram i troligen inte beträtts av människor tidigare finns inga stigar. De branta bergsväggarna i dalgången tvingar oss att följa floden. Den största delen av tiden spenderar vi vadandes och simmandes i det +15°C vattnet. Det svala vattnet är dock uppfriskande i den stekande solen. Lufttemperaturen ligger strax under +40°C. Det bruna vattnet är en livlig boplats för många spännande individer; imponerande vattenspindlar, kräftor, ormar, fiskar, iglar med flera. De få stunder som vi vandrar på land bjuder även på ödlor, grodor, fåglar och pigga insekter. Gruppen består av ett trevligt gäng som alla har erfarenheter av vildmarksaktiviteter och vi har alla vid det här laget mycket god fysik. Vi känner oss väl förberedda och vi hoppas att vi tolkat Tonto Nationalparks Rangers rätt med avsikt på deras uppskattning om hur lång tid vi behöver för att fullfölja denna tripp. Vi har planerat detta som ett tredagarsäventyr.

Magiska nätter under stjärnorna
Efter ett antal mils vandrande, vadande, simmande och repellerande (vid vattenfall nyttjar vi klätterutrustning) genom fantastiskt vild miljö slår vi åter läger för natten, nu i en vacker glänta som mycket riktigt ligger där vi hoppats på enligt våra kartor. Byte till torra kläder och ett varmt mål mat gör att man somnar snabbt under den förföriskt vackra fullmånen.

Ej enligt plan
Färdigpackade hälsade vi morgonsolen välkommen då hon tittar upp bakom bergen och fortsätter vår färd. Planen är att vi denna eftermiddag skall möta upp med vanen, vid upplockningsplatsen, på andra sidan bergen. Men i takt med att timmarna går inser vi att den tidsuppskattning vi fått av nationalparkens personal inte är realistisk, trots att vi håller ett så högt tempo som säkerheten kan tillåta. När vi kommer fram till den plats där vi planerat klättra upp ur canyonen har det redan börjat skymma. Eftersom man inte vill klättra i berg i mörker så beslutar vi att tillbringa en extra natt ute i det vilda. Tillsammans med två av mina kamrater gör vi ett försök att få mobiltelefontäckning genom att klättra upp för en närliggande höjd, och meddela detta avsteg från ursprungsplanen. Men ingen av våra telefoner är brukbara i denna gigantiska sänka vi befinner oss i. Vi blir inte förvånade, men vi ville ändå göra ett försök, då vi förstår att de där hemma snart kommer börja bli riktigt oroliga då vi ej dyker upp enligt planerat. För att få en så tidig start som möjligt på morgondagens klättring säger vi godnatt tidigt.

Nervkittlande klättring med blöt packning
Det återstår en sista simning för att nå vår tänkta klätterled, vilket gör att vi möter soluppgången trampandes vatten. Väl uppe ur vattnet följer en mycket brant klättring som kräver koncentration och lugn. Det sista vi nu behöver är skador från kaktusarnas taggar, den vassa klippstrukturen eller i värsta fall... ett fall (!). Väl uppe kan vi triumferande konstatera att vi träffat rätt; där har vi stigen som vi planerat nå. Detta är det första spår av mänsklighet vi sett på nästan fyra dagar. Den tunna luften och det faktum att den heta solen nu faktiskt torkat våra kläder börjar sätta sina spår på gruppen. Tröttheten avhjälps dock av syskonligt delande av det lilla dricksvatten vi har kvar. Då vi nästan ett dygn sena, kl. 13:00, når den planerade mötespunkten möts vi av glädjerop och kramar. Efter avblåsande av räddningshelikopter och vätskepåfyllning beger vi oss till närmsta by för ett efterlängtat restaurangbesök. Våra nyvunna rövarhistorier diskuteras flitigt och glatt. Under den följande sex timmar långa bilfärden hem till Tucson konstaterar vi tacksamt vår glädje för att vi helskinnat fått ett så fantastiskt vackert minne för livet. Nu stundar nästa utmaning; att förklara för våra oroliga nära och kära vart vi hållit hus.

Lärdomar
En av de största lärdomarna jag vunnit från denna tripp är att man alltid får ta andras tidsuppskattningar, vad gäller förflyttning i terräng, med en stor nypa salt. Samt att alltid lägga på någon dag extra i tidsplanen då krävande strapatser stundar. Sen lärde jag mig onekligen att man är konstant blöt då man kör canyonering!  :)

Du som är knivintresserdad kanske har sneglat på vad det är för kniv jag bär på mitt bälte på bilderna. Om du vill ha svaret så kan du klicka HÄR.

Vänligen läs mer på vår nya hemsida jonasvildmark.com


In English

Mount Lemmon

.

.

 Foto: a friend

. Foto: a friend

 

.

Plats: Mount Lemmon, Pusch Ridge Wilderness, USA

Tid: 1 dag under augusti månad

.

Buickens V8:a får jobba hårt i Arizonas +40C värme längs den slingriga uppförsbacken mot vandringsleden som skall föra oss upp mot Marshall Saddle. Ju högre upp vi kommer på berget svalnar klimatet och ökenlandskapet byts mot något man skulle kunna likna vid ett svenskt skogslandskap. Vandringsleden stiger kraftigt men ryggsäcken blir allt lättare i takt med det nödvändiga vattenintaget. För inte allt för länge sedan eldhärjades denna sida av berget vilket vi kan se tydliga spår av. Väl uppe på toppen, 2791 m, möts vi av en magnifik utsikt som gör att vi dröjer länge och njuter av de mäktiga vidderna. Vi blickar ner över Tucson från nordost.

Väl nere vid bilen igen är det dags för dennes jobb att föra oss ned mot heta Tucson igen, denna gång är det bromsarna som får visa vad de går för.

Vänligen läs mer på vår nya hemsida jonasvildmark.com

In English