Plats: Bogesund, Vaxhoms kommun, Sverige
Koordinater: Lat: 59.41233, Lon: 18.23497
Tid: 1 dag under augusti månad
Jakten har blivit en stor del av mitt liv. Jag glömmer lätt att det nu faktiskt bara är tre år sedan jag tog min jägarexamen. På denna korta tid har min passion för rådjursjakt gjort att dagens datum, den 16:e augusti blivit ett närmast heligt datum varje år... Äntligen är det bockpremiär!
Pickupens strålkastarljus sveper över ängen då jag backar upp mot skogen och slår av motorn. Jag ser att där ute i mörkret står en fin bock med ditt sensommarsällskap. Jag hoppas att jag nu kommer lyckas att smyga fram till mitt jakttorn, pass nummer 72 ute på Jägareförbundets Bogesund, utan att skrämma iväg dem. Väl uppe i tornet kan jag urskilja konturerna på de två, fortfarande betande, rådjuren ute i augustimörkret. Det har regnat i natt och de trivsamma dropparna hänger fortfarande kvar något under den sakta ljusnande molnhimmeln.
Jag avvaktar på bocken och geten som nu är ca. 100 meter ifrån min högra sida. Hoppas att de dröjer kvar ett tag tills jag fått lite mer morgonljus. Jag tar ett djupt andetag och känner mig lycklig... ingen stress... Tänker tillbaka på min förberedelser inför årets bockpremiär och detta ögonblick... Har bland annat skaffat en ny bössa, ett begagnat fynd, som jag känner mig trygg med efter sommarens skjutövningar.
Nu då mörkret lättar kan jag konstatera att den stora bocken försvunnit in i skogskanten cirka 150 meter bort. Jag reflektera en stund över situationen i min fridsamma ensamhet, sen börjar jag locka för att se om jag har fler bockar i min närhet. Direkt dyker en liten pigg pinnbock upp från vänster med lysten blick, står länge och tittar på mig på nära håll och börjar sen skälla ut mig då han besviket inser att det bara var jag som lät. Jag låter min kamera stå för skjutandet och hoppas att få återse denna lille krabat i framtiden, då han hunnit växa till sig.
Under morgonen hinner jag observera de två ovan nämnda bockarna, vilka för mig får representera årens visdom respektive den härligt naiva ungdomen. Dessutom observerar jag totalt fem getter i olika storlekar.
Just som jag börjar plocka ihop för att bryta jakten dyker åter den stora bocken och hans get upp i skogsbrynet. Spänningen stiger åter igen, jag tittar på klockan, finns det en chans att jag kan hinna få ett lämpligt skottläge på denna kraftfulla bock innan jakten bryts för denna förmiddag?
Ser i min handkikare hur paret lugnt förflyttar sig bland träden. Och då jag försöker locka på bocken reagerar han inte ens. Han känner uppenbarligen att han redan har sitt på det torra tillsammans med denna vackra get.
Jag lyfter nöjt på hatten för denna gång, en fin start på bockjakten 2014. Tacksam för vad dessa fina djur lärt mig denna morgon. Jag tänker åter igen tillbaka på då jag började jaga och konstaterar att varje jakt sedan jag tog min jägarexamen har skänkt mig nya värdefulla erfarenheter. Det är viktigt för mig att jag behåller min ödmjukhet inför att naturen alltid kommer ha något nytt att lära mig.
Dags att åka hem till familjen och ta en liten tupplur och drömma om kommande jakter.
In English